Hur ser litteraturen och konsten ut i bildflödenas era? Hur behåller konsten sin samhällskritiska udd? I 10TALs nya nummer möter vi ett antal bildstormare och diskuterar relationen mellan skönlitterär text och bildkonst. Lär känna den nya Katarina Frostenson i en stor essä av kritikern Victor Malm och möt konstnären Karin Mamma Andersson och poeten Joar Tiberg i ett samtal signerat Elis Burrau. –
Dubbelnumret Klimatvrede samlar författare, essäister och konstnärer från hela Norden för att få olika perspektiv på klimatförändringarna. Vilka möjligheter har litteraturen att översätta förändring till förståelse?
I 10TALs nya nummer, Mask, medverkar författare, poeter, forskare, kritiker, skådespelare, dragartister och regissörer. Utgångspunkten är begreppsparet maskering/demaskering, och frågan om dessa verkligen är varandras motsatser? Robert Fux har skrivit en performativ text om masken, medan Kristoffer Leandoers vindlande essä »Att gömma sig i ljuset« rör sig från Vladimir Nabokov och Lana Del Rey til
Ett lands litteratur består till betydande del av översättningar. Men varje tid betraktar sina översättningar på olika sätt. I denna studie undersöker Claes Wahlin fyra engelska portalfigurer som har haft betydelse för sin samtid både som översättare och som tänkare kring översättning: Geoffrey Chaucer, John Dryden, Matthew Arnold och Ezra Pound.
Varför liknar de stora klassiska berättelserna och filmerna varandra på ett nästan kusligt sätt? Och hur skapar vi nya historier som kan leva lika länge? Den odödliga sagan är ett måste för alla som vill skriva manus och böcker. Den kan läsas som en bildad, rolig och ytterst användbar handbok, men också som underhållande kulturhistoria.
»Vore dumheten inte förvillande lik framsteget, talangen, hoppet eller förbättringen skulle väl ingen vilja vara dum«, skriver författaren Robert Musil i romanen Mannen utan egenskaper. Och visst är dumhet knepigt. Vad räknas som dumhet idag? Kan konsten och litteraturen skada dumheten? I 20TAL nr 3, »Dumhet«, har vi bett skribenter, konstnärer och författare att undersöka samtida och historiska p
I denna studie följer litteraturvetaren Thomas Sjösvärd spåret av grekiska tecken hos Willy Kyrklund, från debutnovellen till det allra sista han skrev. Fram träder en värld hemsökt av öppna och dolda strider, där de besegrades röster blir ohörbara. En värld som är vår egen.
Möt Paris genom flanörens strövtåg i den franska litteraturen. Lena Kåreland låter oss ta del av romaner och dikter, tecknar miljöer och lyssnar in röster. Hon berättar också om författarnas egna relationer till sin stad, deras vandringar och vattenhål.
Pär Lagerkvist-Samfundets årsskrift 2018 är en fortsättning på årsskriften 2013, Författarnas Lagerkvist. 16 författare ger sin bild av Pär Lagerkvist, och innehållet spänner över omläsningar, kritiska översikter, verksanalyser, fiktivt gestaltade tolkningar av centrala teman hos Lagerkvist och en studie av filmatiseringarna av Barabbas.
Gränstrafik är en samling essäer om litteraturens tassemarker. Om hur Virginia Woolf försökte väva samman essäistiken och romanen, om Kerstin Ekmans vandrande i skog och text, om hur Ryszard Kapuscinski klev över kartans gränser samtidigt som han lät fiktionen sippra in i sin journalistik. En bok om W. G. Sebalds fiktiva dokumentation och Susan Sontags resa mellan språken. Om Bouvier, Proust, Knau
I Intryck & avtryck, samlar Pär Lagerkvist-samfundet artiklar som på skilda sätt visar både intryck som Lagerkvist tog och avtryck som han satte, alltifrån hans tidiga intryck från den moderna konsten till de avtryck han satte hos ledande litteraturkritiker vid 1900-talets mitt och hos 2019 års mottagare av Växjö kommuns litteraturpris till Pär Lagerkvists minne, Jila Mossaed.
I Kritik (utg. Per Stam), del tre i den textkritiska utgåvan Henry Parlands Skrifter, publiceras hans samtliga artiklar. Parland behandlar judisk avantgardeteater, sovjetrysk film, modern litteraturteori, jazzmusik, mode och mycket annat.
Ges ut i samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.
I ”Kärlekens paradis” undersöker Matilda Torstensson Wulf hur ett av vår tids stora författarpar tampades med att hålla ihop livet och förhållandet och samtidigt få tid över till skrivandet. ”Kärlekens paradis” tar avstamp i makarna Tikkanens litterära dialog för att undersöka förutsättningarna för skapande, skrivande och romantiska parförhållanden.
Boken Litteraturen i arbete består av bidrag som undersöker hur litteraturen, litteraturvetenskapen och andra humanistiska inriktningar kan arbeta i relation till sin omgivning.
Historieskrivningen om Graham Greene utgår ofta från en handfull av hans romaner, trots att han också skrev noveller, essäer, dramatik, barnböcker, filmmanus och var en tongivande kritiker och förläggare. Hur blev det så? I Mönster i grönt utforskar Oscar Jansson hur förståelsen av Greenes författarskap tagit form, från debuten på 1920-talet fram till vår tid.
Evert Taube hade en målinriktad arbetsgång för sitt prosaskrivande, vilken han följde under hela sin långa karriär. Först skrev han ett antal tidningsartiklar, därefter publicerade han dem i bokform.
I Rastplats för rastlösa upprättas förbindelser mellan ett tjugotal litterära verk i olika genrer och från olika delar av världen som alla utforskar den kreativa potentialen i att vara i transit – på väg vidare.
An entire race was born when J.R.R. Tolkien scrawled on a leaf, 'In a hole in the ground there lived a hobbit.' From the invention of that single word (hobbit) Tolkien became the explorer and chronicler of the character, their race and their significant role in his fantastical world, Middle-earth.
Keep track of the books you read, record thoughts on your favorite books, get inspired for your next read, and reflect on your literary spiritual journey with this beautifully designed journal for readers. The perfect addition to any personal library, To Read or Not to Read encourages readers of all genres to immerse themselves in a classically illustrated reading journal.
Göran Tunström var på ett sätt som är unikt i modern tid en älskad författare. Men han verkade också som dramatiker och krönikör, uppläsare och hörspelsförfattare, en av de synliga i vår tid. Och ändå inte. Likt Selma Lagerlöf är han en anomali. Båda hämtar sitt språk ur underjordiska kanalsystem, där andra förbindelser råder och andra möten sker.